Only a Great Political Leader
And Great Mystical Master,
Can help to make
A Paradise on Earth!

The 666
With the Project 666
And the blessings of God,
His beloved Spiritual Father!

666-Main Subjects 666-New Economic System 666-European Union 666-World wide Constitution 666-World wide Superstate 666-World wide Army Forces 666-New World Religion Animations Animation 1 Animation 2 Animation 3 Animation 4 Animation 5 Animation 6 666-Popular Subjects 666-The Holy True 666-The biblical lies The Project 666 666 -Writer and Poet The 666 and "Sissy" The life after death

www.666miguelangelsosavasquez.com    proudly present En siares förutsägelser om Michel Smielys framtid och öde (4-4)

PART III. PROJECT 666 THE 666 ARE A CHALLENGE IN THE FIELD OF PARASYPCHOLOGY AND THE HIDDEN MYSTERIES OF THE UNKNOWN WORLD. 666 Agnetha Fältskog (Fortsättning från) Del XVII. EN SIARES FÖRUTSÄGELSER OM MICHEL SMIELYS FRAMTID OCH ”ÖDE”. ("Hur är det Möjligt?..." - Michel Smiely "666" -) ”Priset för mig var högt, att ta risken att göra mig löjlig, att kunna bli anklagad för de mest otroliga saker, att bli misstolkad, misskrediterad, att bli måltavla för den svenska avundsjukan etc., men Agnetha Fältskogs olycka, hennes behov av lycka och kärlek (av en riktig kärlek), var – och är – för mig det viktigaste liksom att försöka hjälpa Agnetha – den älskade kvinnan – att lösa alla sina problem. Det var för mig viktigast och för detta var jag villig att betala vilket pris som helst som mitt långa brev av den 28 Augusti 1980 kan kräva av mig. Under sådana omständigheter skrev jag detta brev till Agnetha Fältskog, som enligt ”professorskan” förr eller senare ska bidra till att hon finner sin lycka. Två år har gått sedan detta brev och Agnetha Fältskog är fortfarande olycklig (jag också). Vad som hänt med brevet är något jag inte vet. (Kanske det gick förlorat eller ligger bland de tusentals beundrarbrev som Agnetha säkerligen brukar få varje månad och inte hinner läsa). Men tiden går inte förgäves. Varken hon eller jag kunde hitta lyckan under de två år som gått. Idag blir mitt redan nämnda brev aktuellt genom att mycket speciella och krävande omständigheter tvingar mig att skriva den här boken och att inkludera detta brev (på tecknat ”ytterst konfidentiellt”). Och ironiskt nog betyder det att Agnetha Fältskog får ett nytt tillfälle (ett ”ödets” tillfälle?…), att läsa brevet och även dra mognare slutsatser om dess innehåll. Två år efter detta brev är hon fortfarande olycklig och undrar säkerligen om hon någonsin ska finna sin lycka. Skall Agnetha Fältskog använda det här tillfället som livet, ”ödet” (eller mycket krävande och särskilda omständigheter) ger henne för att lära känna den man som kan göra henne lycklig och som enligt en pålitlig sierska är mannen som ”ödet” har skapat för henne?… Ska en 25-kronors spådom (det var priset för ”professorskans” förutsägelser) av en sierska som vägrar att använda sin redan beskrivna begåvning för att göra sig rikt, eftersom människor som hon inte anser pengar viktigast i livet utan hellre använder sin begåvning till att hjälpa människor finna sig nöjda med sitt liv och att acceptera livet med lugn och medvetenhet (eller ”ödets” urgamla gåtor), ska en 25-kronors spådom förverkligas och hjälpa till att ena två så olika människor och liv såsom Agnetha Fältskogs och mitt?… Eller skall Agnetha Fältskog helt enkelt besluta sig att kämpa mot ”ödet”?… (Man kan faktiskt skriva en roman om svaret på dessa frågor). Vad Agnetha Fältskog kommer att göra efter att ha läst den här boken är en sak som jag kan inte förutsäga (enligt sierskan ska hon besluta sig för att lära känna mig och förälska sig i mig när hon förstår och upplever min kärlek och hennes kvinnliga intuition säger henne att jag är mannen som kan göra henne lycklig). Det enda jag vet är att ”De fyras gäng vid Stockholms Universitet” ska få ett gott skratt inför alla dessa otroliga saker som utformar en författares liv, mitt liv, saker som väger tungt i mitt författarskap eftersom de innehåller dess rötter. Men vad jag själv har upplevt under de två sista åren har gett mig ännu mera bevis på vad det innebär att vara en man som har sitt liv bestämt av ”ödet”. Och jag som är en man vilken varken tror på Gud eller ”ödet” har ännu mera skäl att känna mig besviken inför min oförmåga att bekämpa ett ”öde” son, enligt de som kan ”sådana saker”, styr mitt liv vare sig jag vill eller inte. ”Du kan aldrig besegra ditt öde” – har man sagt till mig -. Och jag har skrattat åt detta, har bekämpat ”sådana saker” men hittills har inte lyckas besegra ”sådana saker”… Detta eftersom, även om jag har gjort mitt bästa för att någon annanstans finna (d.v.s. med en annan kvinna) min lycka, jag hittills har misslyckats i detta avseende. Och jag har misslyckats, inte p.g.a. att jag är en man som inte kan göra en kvinna lycklig eller ingenting har att erbjuda en kvinna, utan jag har misslyckats att finna min lycka helt enkelt därför att jag inte har träffat den rätta kvinnan. En kvinna som för att göra en lång historia kort, respekterar och tar på allvar mina ideal och målsättningar i livet. I stället hat jag hittills träffat kvinnor helt motsatta det jag behöver eller som helt enkelt inte kunna betala priset för lyckan. Det är inte bara det. Jag har också träffat kvinnor som har försök krossa mig genom de mest beklagliga och skamlösa förtal och handlanden när de upptäcker att de inte kan uppfylla de krav som mina ideal och målsättningar (vilka styr mitt liv) ställer och inte heller kan ersätta eller få i mitt liv den plats som Agnetha Fältskog har. På det sättet har ”ödet” (eller livet) liksom sparar mig för ”någon” jag inte känner och är rädd att lära känna eller att få möjlighet att känna: Agnetha Fältskog. Agnetha Fältskog är nu för mig den vackraste drömmen och det kan hända att, om jag får möjlighet att lära känna henne, jag mycket väl upptäcker att hon inte är vad jag tror hon är, och med detta kan jag förlora inte bara henne utan också drömmen och den obeskrivliga och otroliga inspirationskälla som hon utgör i mitt författarliv, hon som ska hjälpa mig bl.a. att bli en av de bästa författarna genom tiderna. Agnetha har hittills överlevt i mitt hjärta trots de mest obeskrivliga motgångar och nederlag. Detta har lyckats p.g.a. den obeskrivliga och riktiga kärlek hon inspirerar mig till. Kärlek, som under alla omständigheter och trots alla motgångar som jag kan få i livet, jag alltid skall bevara. Kärlek som ingenting kan krossa, varken hon själv, någon Gud eller ödet. Kärlek som ska göras odödlig genom mitt författarskap. Kännedomen om detta som finns i mig själv, tvingar mig att med respekt och vetenskaplig nyfikenhet se på ”professorskans” förutsägelser om mitt liv och min framtid. Vad jag upplever, vad jag efterstäver i livet, har ett otroligt samband med ”professorskans” förutsägelser. Jag går på en väg utan återvändo därför att jag har målsättningar, och när man vet vad man vill i livet och har målsättningar, har man ingen återvändo. Man har bara målet framför sig och om man missköter sig har man då bara misslyckande. Denna upplevelser har jag sammanfattat i min dikt ”Our River”. To our river. -Michel Smiley 666 OUR RIVER Life is something that exists, disappears runs, comes and transforms like the water of the rivers Thus also passing through our existence amidst currents and whirlwinds that to the conscience alike water of our river correspond to confront to direct and to surpass* (“Poems of Love, Dreams and Struggles by Michel Smiely, page 46, published by Vantage Press Inc., New York, 1981) Kännedomen om att det är så, att man alltid kan kämpa även mot dess mest obeskrivliga motgångar (eller ”whirlwinds”), ger mig den beslutsamhet och det ovanliga självförtroende jag behöver för att kämpa och för att lyckas fullborda mina målsättningar. När det gäller min kamp för att i verkliga livet finna min lucka har jag också träffat och blivit förälskad i kvinnor som är värda sin vikt i guld. Kvinnor som till exempel miss Masako Ikezaki (”my love from the country of the Rising Sun”) som har visat mig en kärlek som bara en kvinna som verkligen kan älska kan ge till en man. En riktig och verklig kärlek som hittills har inte förverkligas p.g.a. att bestämda livsomständigheter (”ödets” omständigheter?…), inte tillåter miss Masako Ikezaki att lämna Japan och inte heller mig att bosätta mig där. En kamp mot ”ödet” som efter många bakslag fortfarande pågår, (även om sierskan ”professorskan” säger att den ingen framtid har). Kampen som, trots av ett förutbestämt ”öde” dömd att misslyckats, min kärlek till Masako (kvinnan i mitt verkliga liv), min rationalitet och eget herrevälde, tvingar mig att slutföra för att försöka rädda lyckan med den enda kvinnan som verkligen älskar mig för vad jag är (en man) och inte för vad jag kan bli. Det har också i mitt liv funnits kvinnor som spanjorskan Pilar Peñamaria Sierra – ”Pily”- (”my most beloved”…) och Soythip Teja-Isavartham (”the star of Siam that illuminated my life”…), kvinnor som också har betytt mycket i mitt liv och som enbart oturen (eller ”ödets” omständigheter) har lyckats hindra mig från att finna lyckan med. Dessa beundransvärda kvinnor har givit mig mera glädje än de skador som andra kvinnor har försök tillföga mig genom de mest beklagliga och skamlösa förtal och handlanden (där svek och förräderi har förekommit), när de inte kunde behålla mig och göra sig förtjänta av min kärlek, kvinnor som försökt krossa mina målsättningar och kvinnor som inte är värda att nämnas (utom kanske i någon skakande självbiografi), kvinnor som jag har förlåtit. Jag vet inte vilket lidande det finns bakom varje misslyckat kärleksförhållande som Agnetha Fältskog hittills genomlevt i sin kamp för att finna sin lycka. Men jag vet vilket lidande som finns bakom mina misslyckanden och att det inte finns något misslyckat kärleksförhållande utan lidande. Jag vet också att lidandet är oerhört stort när man blir ensam och, åter ensam och i obeskrivlig förtvivlan, frågar sig; ”När ska jag finna min lycka?”… ”Varför kan jag inte finna min lycka?”… Under sådana omständigheter att offentliggöra i denna bok alla dessa otroliga saker som utformar mitt liv och författarskap, inte är bara ett måste utan också en plikt mot den kvinna som inspirerar mig till en så stor och obeskrivlig kärlek och som betyder så mycket i mitt liv och mitt författarskap; Agnetha Fältskog, vars olycka är ett nederlag som jag helt enkelt inte kan acceptera. Jag väntar mig inte att Agnetha Fältskog ska springa efter mig efter publicering av denna bok. Jag bara ger henne möjlighet att, om hon vill, kämpa tillsammans med mig för att finna min lycka. Jag öppnar här bara för henne nya vägar att finna sin lycka. Och om jag gör detta på så otroligt sätt som att skriva den här boken är det inte för att bevisa att jag är någon ”ödets” man eller hennes ”ödets” man, utan helt enkelt därför att det är min plikt och därför att mitt författarskap är det bästa och enda vapen jag har till hands. Om allt detta i grund och botten är bestämt av ödet är något jag inte vet. För mig är det bara en oundviklig plikt att handla så inför den olyckliga och älskade kvinnan, inför det krav på sanningen om mig själv och mitt författarskap som ”De fyras gäng vid Stockholms Universitets” redan beskrivna trakasserier, tvingar mig att framföra här. Jag vet inte med vem jag i framtiden ska finna min lycka och inte heller hur jag ska finna den. Jag vet bara att jag ska kämpa för den och att Agnetha Fältskog alltid ska, i mitt liv och i mitt hjärta, ha den plats hon redan har. Även om det ser ut som jag är en man styrd av ”ödet”, även om det ser ut som ”ödet” alltid hänger över mig som ett Democles svärd som med sina hugg krossar alla mina försök att någon annanstans och med någon annan finna min lycka, kommer jag alltid att kämpa för rätten att utforma mitt liv och min framtid enligt mina egna önskemål och min egen vilja. Jag ska alltid kämpa för att inte låta mitt liv bli en leksak för någon ”Gud” eller något ”öde” även om en sådan kamp också skulle ingå i mitt ”öde”. Och denna kamp är inte bara en plikt mot min materialistiska och marxistiska livsåskådning utan också en plikt mot mig själv och min rätt att bli min egen herre och att utforma mitt liv enligt mina önskemål, vilja och samvete. Med denna kamp utmanar jag ”ödet” och parapsykologin, och uppmanar Agnetha Fältskog att göra sitt bästa för att finna sin lycka. I denna sin kamp skall hon alltid ha mig som sin mest trogne riddare, en slags ”Don Quijote” i atomålders skugga. SOME NAMES SEEM TO SOAR ABOVE THE CROWD: THE 666! TO MAKE A PARADISE ON EARTH!

PART III. PROJECT 666 The666.com, The666.net, The666.org to make a Paradise on Earth with The 666 and Project 666! ALL ABOUT THE HOLY TRUE ON A REAL POSSIBILITY TO MAKE A PARADISE ON EARTH WITH THE 666 AND PROJECT 666. 666 Den 666 vid 17 års ålder i Santo Domingo 1965.... Den 666 i Santo Domingo 1965, under hans kamp mot den amerikanska militära interventionen i Dominikanska republiken. 12. Del XIX. MICHEL SMIELY 666, ENLIGT DEN DOMINIKANSKA REPUBLIKEN SÄKERHETSPOLIS PROTOKOLL (1977). ("Hur är det Möjligt?..." - Michel Smiely "666" -) ”Protokollupplysningar om farliga medborgare med kommunistterroristisk upprorsverksamhet inom landet. Namn: MIGUEL ANGEL SOSA VASQUEZ. Födelseort; Elias Piña, Dominikanska republiken. Födelsedag; 29 juni 1947. Hudfärg; vit. Ögonfärg; bruna. Längd: 1.65 cm. Vikt: 60 kilo. UPPLYSNINGAR OM HONOM: Klassificering; MYCKET FARLIG. Politisk inställning; kommunist, marxist-leninist, stalinist, maoist. Är också en fanatisk anhängare av Fidel Castros och Che Guevaras kommunistiska idéer i vårt land. Karaktärsdrag: Miguel Angel Sosa Vasquez has en mycket stark karaktär. Är disciplinerad, metodisk och tålmodig. Är inte envis och handlar p.g.a. egen övertygelse och inte på grund av tvång. Är en praktisk man. Har ledaregenskaper och talang för att tala till folk och för att vinna människors stöd i sin kommunistiska och terroristiska kamp. Är en mycket intelligent man. Är känd för att med framgång handla snabbt och beslutsamt i svåra och krävande situationer. Tar ansvar för sina handlingar. Tror mycket på sig själv. Är modig och ser med förakt på feghet och rädsla. Accepterar inte ”tredjelösningar” eller kompromisser. För honom gäller bara att vinna eller att förlora i kampen. I krig gäller att döda eller bli dödad och i livet, att bli bland de bästa eller bland de sämsta. Är känd för att också göra sitt bästa i alla uppdrag som han åtar sig. Är ingen korrupt man. Säljer sig inte, pengar har ingen betydelse för honom. En sann idealist. Är mycket romantisk, men ingen kvinna kan ta den plats som hans kommunistiska och terroristiska ideal har. Är snäll och glad med sinne för humor och med vilket han kamouflerar sin farliga personlighet. Handlar lugnt och harmoniskt. Gör gott intryck på folk. Har god uppfustran. Tror inte på Gud, tror bara på heder och på sina kommunistiska ideal och ”moral”. Uppfyller alltid sina löften. För många är det svårt att tro, p.g.a. de ovan beskrivna egenskaperna och karaktärsdrag, att han är så farlig. Laster; Har inga laster. Röker inte. Dricker inte. Är inte homosexuell. Har rykte om sig att bara en bra älskare. Har framgång hos kvinnor och ingen blyghet. Är mycket diskret i sitt sexuella umgänge med kvinnor. Respekterar gifta kvinnor och vänners kvinnor. Fysik, se trevlig ut. Har inga sjukdomar. Sköter sin hälsa och håller sig alltid i god form. Är hel och ren och klär sig inte uppseendeväckande. Svagheter: Eftersom Miguel Angel Sosa Vasquez har den ovan beskrivna karaktärsdragen är hans enda svaga punkt att det med en sådan karaktär inte finns utrymme för någon vilja till kompromisslösningar hos honom, vilket på förhand tvingar hans fiender (oss) att döma honom till döden. Hans förhållande till sina föräldrar och släktingar bevisar detta ytterligare. Han tycker mycket om sina föräldrar och närmaste släktingar, men hans föräldrar och släktingars säkerhet utgör inget hinder för hans kamp eftersom de, om de blir dödade eller skadade p.g.a. repressalier mot honom genom tredjeman, bara blir ”hjältar” och ”martyrer”, vilket hjälper honom i hans kommunistiska och terroristiska kamp. Den enda säkerhet han gav sina föräldrar och släktingar var det fräcka meddelandet till oss 1965 att, om vi skulle våga döda eller skada någon av dem, skulle han och hans kommunistiska anhängare förr eller senare ”ta kål på oss”… (Hur som helst, sanningen är att även om vi skulle vilja skada eller döda någon av hans släktingar som repressalier mot honom p.g.a. hans kommunistiska och terroristiska kamp, kan vi inte göra det p.g.a. deras maktpositioner, relationer och prestige i vårt land. De är också en pålitligt del av överste Caamaños familj vilken, trots överste Caamaños död, nästan är lika mäktig som förut). Miguel Angel Sosa Vasquez TERRORISTUTBILDNING: 1. Kommandosoldat, utbildning i Santo Domingo 1965 där han tillhörde de kommunistiska elittrupper som bekämpade den amerikanska militära interventionen (som räddade vår fosterland från en kommunistisk diktatur). 2. Utbildning i underrättelsetjänst inom kommunistledare överste Francisco Caamaños terroristgrupper. 3. Vidareutbildning i underrättelseverksamhet, spioneri och terrorism i Sovjetunionen 1966-1967 (i vilket också ingick utbildning och träning i att förföra kvinnor, bli en bra älskare, etc.). 4. Snabbutbildning på Kuba i gerrillakrigföring 1967. 5. Vidareutbildning i terroristmetoder eller ”revolutionär erfarenhetsutväxling” –som de kallar det- med olika terroristgrupper i Paris –Frankrike- 1968, bland annat hos de s.k. ”vietnamesiska, algerianska och palestinska befrielsefronterna”. 6. Nya ”revolutionära erfarenhetsutväxlingar” i terroristisk och kommunistisk metod hos spanska grupper både i Madrid och i Valencia –Spanien- 1969. 7. Ytterligare ”revolutionära erfarenhetsutväxlingar” i terrorist och kommunist metoder hos den venezuelanske internationelle terroristmördaren Ilich Ramirez Sanchez (”Carlos”, ”Shakalen”…) i London 1972. (Miguel Angel Sosa Vasquez hemliga sammanträde med ”Shakalen” ägde rum i major ”Chivus” –Alejandro Deño Suero- hus –i London-, vilken också var en av ”Shakalens” rådgivare i militära frågor i England). Alla dessa uppdrag utförde Miguel Angel Sosa Vasquez enligt kommunistledaren överste Francisco Caamaños önskemål och instruktioner. 8. Var i Europa under 1966-1973, överste Caamaños mest pålitlige man med kommunistisk och terroristisk verksamhet i England, Frankrike, Holland, Italien, Spanien och Sverige. 9. Var personlig livvakt till kommunist ledaren överste Caamaños familj (fru och tre barn) i Spanien 1968 tills de ”försvann” (d.v.s. till de också reste till Kuba för att återförena sig med överste Caamaño i Havanna 1969). 10. Sökte politisk asyl i Sverige 1969 för att där fortsätta sin kommunistiska och terroristiska verksamhet mot vårt fosterland för överste Caamaños räkning. Miguel Angel Sosa Vasquez kunskap inom det MILITÄRA OMRÅDET: 11. Kan hantera kulsprutor, automatgevär, pistoler. Skjuter bra och har utbildning i närstrid med bajonett och kniv. Kan hantera granater och bomber av olika slag. 12. Är en utomordentlig bra organisatör av terroristiska spionerigrupper liksom av paramilitära enheter. Hans militära utbildning överstiger en officersutbildning. 13. Har välbeprövade militära erfarenheter, inklusive mot de amerikanska trupperna. Enligt våra uppgifter deltog han i de viktigaste militära slagen under den kommunistiska upproret i Santo Domingo 1965. Detta gjorde han med så stor beslutsamhet och dödsförakt att han blev kallad och känd som ”stålkuken” bland de kommunistiska gängmördarnas elitkommando. Har åtskilliga döda på sitt samvete, vilket måste vara sant eftersom han också var en av kommunistledaren överste Caamaños hemliga livvakter under den kommunistiska upproret i Santo Domingo 1965. Och som vi mycket väl vet var alla överste Caamaños livvakter väl beprövade mördare och soldater. Dessutom var Miguel Angel Sosa Vasquez också officiellt placerad i kommandogruppen ”Nummer två”, vilket var överste Caamaños speciella elitkommando och mördargäng under befäl av hans onkel, den kände slaktaren och mördarn major Alejandro Deño Suero (”Chivú”). 14. Miguel Angel Sosa Vasquez har under sin kommunistiska och terroristiska verksamhet haft följande FALSKA NAMN: A. ”David”, i hans kommunistiska och terroristiska verksamhet som ledare inom den dominikanska studentrörelsen (i Santiago 1963 och i Santo Domingo 1964). B. “Raul Callejas” och “Stålkuken”, under det kommunistiska uppröret i Santo Domingo 1965. C. ”Lilla fågeln”, inom kommunistledaren överste Francisco Caamaños personliga militära elitenheter. D. ”Smiely”, i Sovjetunionen 1966-1967. E. ”Michel”, i Paris –Frankrike- 1968. F. ”Lilla fågeln i Sverige”, under åren 1969 t.o.m. kommunistledaren överste Francisco Caamaños död 1973. Vidare kan vi ge son en MERA DETALJERAD BESKRIVNING av Miguel Angel Sosa Vasquez kommunistiska och terroristiska verksamhet mot vårt fosterland följande: Miguel Angel Sosa Vásquez har varit en av kommunistledaren överste Francisco Alberto Caamaño Deños mest pålitliga män från och med 1965 t.o.m. Caamaños död 1973. Till den beskrivna erfarenheter och utbildningar som Miguel Angel Sosa Vasquez har, måste man också påpeka här att han tillhör överste Caamaños familj –på sin mammas sida vilken har Caamaños som efternamn -. Överste Francisco Caamaño själv ansåg honom som en av sina ”älskade”, ”mest inteligenta” och ”modigaste” kusiner med obegränsad förtroende för honom. Miguel Angel Sosa Vásquez vistades i Sovjetunionen 1966-1967 på överste Caamaños speciella updrag med syfte att hjälpa till att utveckla överste Caamaños kommunistiska och terroristiska verksamhet. Samtidigt erhöll han i Moskva den redan nämnda terroristutbildningen. Ryssarna kallade honom ”Smiely” vilket betyder ”modig”, p.g.a. att de visste allt om Miguel Angel Sosa Vasquez prestationer och aktiviteter under det kommunistiska upproret i Santo Domingo 1965. I mitten av 1967 åkte Miguel Angel Sosa Vasquez till Havanna – Kuba -, där han fick det ”ärorika ” tillfället att även träffa kommunistledaren Fidel Castro. Vidare genomgick han på Kuba den redan nämnda terrorist och militärutbildningen som ett komplement till sin tidigare militära utbildning och erfarenhet i krig. När Miguel Angel Sosa Vasquez återvände till Europa och arbetade i Frankrike 1968 under täcknamnet ”Michel”, var hans uppgift att vidareutveckla överste Caamaños terroristiska grupper, vilket han gjorde under sin vistelse i Frankrike, Italien, Spanien, England och Sverige från 1968 t.o.m. överste Caamaños död 1973. I Sverige till exempel fick Miguel Angel Sosa Vasquez i uppdrag av överste Caamaño att värva ”nya vänner” och ”allierade” bland de så kallade ”svenska socialdemokraterna”, som i Sverige är en slags kamouflerad kommunistkraft vilken brukar hjälpa Latinamerikas olika terroristiska och kommunistiska grupper, som vill störta våra grannländers demokratier. Och som också här i vårt land stödjer de kamouflerade kommunistiska grupper som kallar sig ”dominikanska socialdemokrater”.